Tolken - Idriz Zogaj
Sidor: 296
Baksidestext:
Alban är inte bara tolk, utan även en person med unik förmåga att navigera genom världens mest hemliga och riskabla miljöer. När han accepterar ett farligt uppdrag inser han snabbt att hans talanger sträcker sig långt bortom språkens möjligheter. Hans arbete för en mystisk och inflytelserik organisation, ledd av den karismatiska Alice, tar honom till skuggiga korridorer av makt och konspiration.
Med sin skarpa intelligens och upptränade minnesförmåga navigerar Alban genom kulturella och politiska labyrinter, allt medan han tampas med sina inre demoner och det tryck hans unika position innebär. Vad gör man med hemligheter som kan ändra maktbalansen i världen?
Tolken är en nervkittlande berättelse om en mans kamp för att förstå var han står i en komplicerad värld där språkbruket inte bara översätter ord, utan definierar öden.
Mina tankar:
Zogaj ger genom denna berättelse inte bara hur det kan vara att agera tolk (om än här säkerligen glorifierat) också en berättelse som tar upp djupare ämnen och som får en att tänka. Enligt baksidestexten är detta en roman om en tolk - inga konstigheter i det senare, men jag vill mer kalla detta sammanhängande noveller eller kanske vara så petig att jag säger episodisk roman.
Karaktärer:
Förutom Alban som boken följer är det två karaktärer som återkommer där en av dem är Alice, utöver det innebär varje äventyr nya karaktärer. Att ständigt introducera nya karaktärer kan ibland bli tröttsamt men jag tycker Zogaj både har skapat intressanta karaktärer och introducerar dem på ett intressant sätt. Zogaj låter dem växa fram, dock med förekommande infodumpar. Vidare förekommer ett antal världsledare vilka ej nämns vid namn. Det går att anta vilka åsyftas, men utan namn hålls berättelsen tidlös.
Miljö:
Genom berättelsen flänger Alban runt halva världen men jag upplever att miljöbeskrivningarna hålls i det minimalaste laget. Berättelsen startar och utgår från Umeå men den mesta beskrivningen jag upplever är att det finns en Frasses.
Tempo:
Här kommer det jag har lite svårt för: boken har inget riktigt tempo eller driv och ju längre man kommer desto spretigare blir berättelsen. Det är härifrån känslan av lösryckta noveller eller episodiska inslag kommer och tyvärr blir det, även om de är intressanta, stuket att åka på uppdrag, utföra och komma hem.
Teman:
Zogaj utforskar i boken olika frågeställningar kopplade till historia och religion och väver in dem i berättelsen. Karaktärerna förmedlar information och liknelser på ett sätt som nästan blir politiska essäer, men sättet Zogaj förmedlar dem på känns inte riktigt som infodumpar.
Självbiografiska inslag:
Det undgår mig inte att Zogaj har vävt in delar av sig själv. Både Alban och Zogaj är födda i Jugoslavien, Kosovo mer specifikt, kom till Malmö, sen Göteborg och har studerat vid Umeå universitet. Minnessport är också något som författaren väver in, något han själv är mästare i. Då kvarstår frågan om Zogaj också jobbar för en hemlig organisation?
Slutsats:
Jag gillade boken. Det är nästan som en spännande reseskildring där Alban far runt världen och träffar nya människor. Zogajs politiska kommentarer gav mig faktiskt något att tänka på och även om berättelsen blir spretig och saknar driv så är den ändå underhållande.
Tack till Lava förlag för recensionsexemplar!
Kommentarer
Skicka en kommentar