Där Hjärtat Dör - Tuss Wincrantz

Titel: Där Hjärtat Dör
Författare: Tuss Wincrantz
Förlag: Lava
Sidor: 242

Baksidestext:

I en till synes stillsam småstad försvinner ungdomar en efter en, med ett års mellanrum. Först Julius. Sedan Maja. Båda hittades en vecka senare, livlösa i sina egna sängar, som om någon ville påminna staden om att ingen går säker.

Nu är Ludwig borta. Men veckorna går utan ett spår. Ingen kropp. Inget avslut. Bara den gnagande frågan: är han nästa offer, eller finns han fortfarande vid liv? 

Ludwigs kusin Julia dras ofrivilligt in i mörkrets kretslopp. Medan rykten och misstankar sprider sig bland grannar och vänner tvingas hon följa spåren som staden helst vill blunda för. Varje steg avslöjar nya hemligheter: dolda kopplingar, förvridna motiv och ett kusligt mönster som någon gör allt för att dölja.

Och någonstans där ute väntar svaret. Är Ludwig redan död… eller är han fortfarande kvar, instängd i mörkret, och väntar på att någon ska hitta honom innan tiden rinner ut?

Mina tankar: 

Även om det är en bra bok så fångade den inte mig som läsare. Hur och varför kan diskuteras, men i mitt tycke är det för mycket YA - där jag varken är läsare eller målgrupp. Wincrantz målar upp det tomrum som uppstår när ens nära vän och släkting försvinner, och alla de frågor som följer och utforskar hur det är att vara tonåring när hela ens värld vänds uppochner.

Karaktärer:

Boken är skriven ur Julias perspektiv där man ser allt som händer genom hennes ögon. Genom detta perspektiv får man följa hennes tankegångar genom hela boken där Wincrantz verkligen tydliggör alla känslor. Vidare presenterar Wincrantz relationerna väl dels i hur de talar till varandra, dels i hur Julias tankar går om dem - snyggt!

Miljö:

Vart boken utspelar sig uttrycks aldrig men ges kopplingar till Göteborg, vilket då skulle kunna vara i en av de många tätorter kommunen har. Wincrantz beskriver väl de miljöer Julia vistas i, detta genom hennes ögon varför man som läsare blir införstådd i vilken betydelse omgivningen har för Julia. 

Tempo:

Boken följer ett långsammare och mer utdraget tempo där berättelsen sakta växer fram. Tidsgången beskrivs både uttryckt och visat i årstider och jag tyckte tempot var bra - det gav Julias känslor en möjlighet att genomgå olika stadier.

Teman:

Vad jag kan gissa (som den icke-YA-läsare jag är) så innebär YA mycket fokus på karaktärernas utveckling, deras känslor, vänner, att bli vuxen och passa in och få allt att gå ihop och allt därtill. Detta är de teman jag ser Wincrantz utforska där Julias tankar om känslor och saknad varvas med kompisgänget och att få vardagen att gå ihop med extrajobbet.

Slutsats:

Boken är otroligt välskriven och jag imponeras verkligen av att Wincrantz trots sin unga ålder skrivit den. Spänningen finns där och är bitvis grafisk, känslorna är äkta, dialogen är naturlig och man får se en ordentlig karaktärsutveckling. Hur mycket jag objektivt tycker att den är fantastisk kvarstår att jag inte fastnar för den. Jag vet inte varför och det stör mig. Gillar du YA och blod så kommer du säkert älska denna bok.

Tack till Lava förlag för recensionsexemplar!