Vilda - Yvette Klang @yvette.klang
Baksidestext:
En man vaknar upp på en ö, skadad, strandsatt, men han minns inte hur han kommit dit. Samtidigt som han kämpar för att överleva försöker han komma ihåg vad som hänt. Flickan Vilda växer upp med sin konspirationsteoretiska pappa och Maria väntar sitt första barn. Maria är beredd att göra vad som helst för att skydda sitt ofödda barn. Och vad som helst för att glömma den hon en gång var.
Mina Tankar:
När boken öppnar med minnesförlust är jag såld, för man kastas direkt in i frågan om vad som har hänt. Berättelsen presenteras växelvis mellan bokens tre karaktärer och hoppar fram och tillbaka mellan nutid och dåtid. Fragment av helheten visas bit för bit och man får själv pussla ihop den, något jag tyckte var väldigt spännande. Vidare möjliggör detta att man får ta del av karaktärsutvecklingen ända in på djupet, något Klang utnyttjar till fullo.
Klang skriver med ett målande språk där rusk och kyla gör sig påmint. Ändå får jag uppfattningen att vackra scener letar sig in, något som skapar en stark kontrast och förhöjer det mörka.
Bokens förord informerar om att berättelsen om Vilda började som en novell i novellsamlingen Mörker av samma författare. Jag läste boken Vilda först och sedan stycket vilda i boken Mera Mörker. För att klargöra är novellen Vilda ett kapitel i romanen med samma namn och inte en annna berättelse. Jag blev först lite konfunderad över vilken av dem jag skulle läsa först och väljer därför att klargöra det här.
Det här är en bok för dig som vill ha en thriller där man sakta och bit för bit får nästla sig in i karaktärernas huvud. En berättelse om att själv välja sin egen framtid när gamla händelser kommer tillbaka. Rekommenderas!
Tack till Yvette Klang för recensionsexemplar!
Kommentarer
Skicka en kommentar